Fakta om Haparanda

Haparanda kommun har lite mer än 9 800 invånare. Cirka 800 av dem är kommunanställda.

Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant ”aspstrand”. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska staden Torneå.

Haparandas historia

Torneå stad grundades 1621 och växte till en stor handelsstad. Vid fredsavtalet efter finska kriget 1809 förlorade Sverige hela Finland samt en del av det egentliga Sverige genom en ny gränsdragning som drogs längs Torne älv och Muonioälven. Haparanda by med sju bondgårdar låg på den svenska sidan av Torne älv, medan Torneå hamnade på den ryska sidan. Haparanda by hade fördelen av närhet till Torneå, den nya riksgränsen och därmed även tullstationen.

För att ersätta den förlorade staden Torneå skulle en ny stad grundas i Tornedalen, vid namn Karl Johans stad. Privilegiebrev och stapelstadsrättigheter utfärdades den 20 maj 1812, dock bytte staden redan den 26 juni 1821 namn till Haparanda, enligt beslut av Kungl. Maj:t. Denna stads anläggning, vid den nuvarande tätorten Nikkala väster om Haparanda, blev dock ett misslyckande. Enligt landshövdingens femårsberättelse 1817-1821 hade staden endast 23 invånare. Istället kom förslag från riksdagsmannen Johan Jakob Rutberg från Kalix om att flytta staden till platsen där Haparanda by låg. Då kungen inte biföll detta, bestämde Kungl. Maj:t som kompromiss att en köping med stapelstads- och handelsrätt vid namn Haparanda skulle grundas vid byns plats den 6 december 1821.

Stadens utveckling hade samtidigt vid det här laget helt stagnerat. Så bedrövlig var stadens situation, att landshövdingen skrev i femårsberättelsen 1832-1836 att "Haparanda stad existerar blott till namnet".

Där staden hade misslyckats, lyckades köpingen bättre. Inköpet av mark till köpingen från Haparanda by undertecknades den 10 mars 1828 och utvecklingen skedde snabbt. 1831 fanns det 127 personer skrivna i köpingen, 1836 hade antalet nästan dubblerats till 243 invånare. Sommaren 1842 ansökte borgerskapet om stadsrättigheter för köpingen, och så blev det. Haparanda köping fick stadsprivilegier och stapelrätt den 10 december 1842, samtidigt som dessa motsvarande som utfärdats 1812 för Karl Johans- och Haparanda stad drogs in.

Haparanda - Världens nålsöga

Hapa­randa utgjorde under första världskriget en av Europas medelpunkter. Fronten mellan de krigförande parterna gick från Balkan ända upp till Östersjön, som helt behärskades av den tyska krigsflottan. Det väldiga Ryssland var inringat, och enda andningshålet för varutransporter och post var Torneå och Haparanda på ömse sidor av älven.

När Europas gränser stängdes under första världskriget formligen forsade posten från när och fjärran genom Haparanda. All post till och från Finland, Ryssland, Persien, Kina och Japan sam­lades i Karungi norr om staden för vidare befordran över Haparanda.

Här skedde även utbyte av krigsfångar mellan Ryssland å ena sidan, Tyskland och Österrike å den andra. Det handlade om soldater som var så svårt skadade att de inte längre ansågs kunna medverka i kriget. De ryska soldaterna åkte via Trelleborg vidare med tåg till Haparanda och Torneå i Finland, som då var ett ryskt storfurstendöme. Soldaterna från Tyskland och Österrike-Ungern åkte motsatt väg. Sammanlagt passerade ca 75 000 soldater Haparanda under kriget.

Krigsinvalider anläder till Haparanda med pråm.