Detaljplanering
En detaljplan styr vad och hur man får bygga inom tätbebyggt område.
Ansökan via e-tjänst
Det här är en detaljplan
Detaljplaner används i första hand inom tätbebyggda områden och anger rättigheter och skyldigheter kring mark- och vattenanvändning. De berättar exempelvis vad som ska vara park och vad som ska vara gata i ett område, vilken mark som får bebyggas och hur höga husen får vara. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som upprättas enligt Plan- och bygglagen (PBL). Den gäller både för enskilda företag, kommuner och stat och bestämmer vad man får eller inte får göra inom ett visst område. Det är samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige som antar en detaljplan.
Bestämmelserna i en detaljplan ska genomföras under 5 till 15 år. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny. Det innebär att en detaljplan kan fortsätta att gälla när tiden har gått ut.
Här hittar du gällande detaljplaner
Måste stämma överens med översiktsplanen
För att en detaljplan ska kunna antas av plan- och byggnadsnämnden måste den stämma överens med kommunens översiktsplan, fördjupningar av översiktsplanen eller andra program.
Så tas en detaljplan fram
En detaljplan krävs när man ska bygga ut eller förändra användningen av ett område. Det är ofta på begäran från exploatörer eller markägare som nya detaljplaner upprättas. Initiativet kan även komma från politiskt håll för att få till en förändring eller lösa frågor som vägdragning, vatten- och avloppsförsörjning eller utbyggnad av skolor. Oavsett vad som planeras måste alla detaljplaner genomgå en särskild detaljplaneprocess innan den antas och vinner laga kraft. En planprocess kan bedrivas och det vanligaste är standardförfarande, vid planer som är särskilt omfattande eller av stort intresse för allmänheten används ibland ett utökat förfarande. Om en plan tvärtom är av begränsad omfattning och inte berör särskilt många kan ibland ett begränsat förfarande användas.
Texten nedan beskriver ett standardförfarande.
När kommunen tagit fram ett första utkast på detaljplanen skickas den ut på samråd. Samrådet är en remissrunda där berörda myndigheter, fastighetsägare och enskilda med flera ges möjlighet att ta del av förslaget och lämna synpunkter. Syftet är att ge möjlighet till insyn och påverkan under planprocessen och bidra till ett bättre underlag i planarbetet. Under tiden som samrådet pågår kan du skicka in synpunkter på planförslaget; både det du tycker är bra och dåligt. De personer som anses vara direkt berörda av planförslaget kallas sakägare och får ett utskick i brevlådan med information om planarbetet.
Efter samrådet sammanställs de synpunkter som inkommit. Kommunen arbetar vidare med planförslaget och gör eventuellt justeringar av förslaget utifrån de synpunkter som delgetts under samrådet. En sammanfattning av de synpunkter som inkommit och hur de hanterats i planarbetet görs i en så kallad “samrådsredogörelse”.
När kommunen arbetat fram ett slutligt planförslag skickas förslaget ut på granskning. Granskningen är en andra remissrunda där berörda myndigheter, fastighetsägare och enskilda med flera får möjlighet att ta del av kommunens slutgiltiga förslag, vilka synpunkter som inkommit under samrådet och vilka förändringar som gjorts utifrån dessa synpunkter. Granskningen är även en andra möjlighet för berörda att lämna synpunkter på förslaget.
Om inga större justeringar behöver göras efter granskningen går detaljplanen vidare till antagande. Detaljplanen antas formellt av byggnadsnämnden eller av kommunfullmäktige.
Efter att detaljplanen har antagits och beslutet har justerats följer en period på 3 veckor innan beslutet vinner laga kraft och börjar gälla. Om man har lämnat synpunkter under planprocessen som man upplever inte blivit tillgodosedda kan man inom denna period överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen till domstol för en rättslig prövning.
Kontakta oss
Samhällsutvecklingsförvaltningen
Besöksadress: Torget 9, Haparanda
Telefonnummer: 0922-260 00
E-post: miljo-bygg@haparanda.se
Boende och miljö