/

Du är här:

Rökning på allmän plats

Tobakslagen innebär att det är förbjudet att röka utomhus på vissa allmänna platser som uteserveringar och lekplatser. Förbudet gäller även elektroniska cigaretter, så kallade e-cigaretter.

Sedan 1994 är det förbjudet att röka på skolgårdar och utomhusområden vid förskolor och fritidshem. I och med den lag som trädde i kraft den 1 juli 2019 är det förbjudet att röka tobak eller liknande produkter på fler utomhusområden som allmänheten har tillträde till.

Det är förbjudet att röka:

  • vid anslutningsplats till kollektiva färdmedel, exempelvis perronger, busshållplatser och taxizoner.
  • på uteserveringar.
  • idrottsanläggningar. Det gäller även om anläggningen används för andra aktiviteter, exempelvis konserter och mässor.
  • på lekplatser.
  • vid entréer till lokaler, exempelvis entréer till statliga och kommunala myndigheter, mataffärer, restauranger, uteserveringar, järnvägsstationer och lokaler för hälso och sjukvård.

Företagare måste ha tillstånd

Alla handlare som säljer tobaksprodukter måste söka nytt tillstånd hos kommunen. Tillståndsplikten omfattar också partihandlare som säljer tobaksvaror till detaljhandeln.

Läs mer på sidan tillstånd, regler och tillsyn.

Skyltar för fri nedladdning

Behöver du skylt för att informera om att rökförbud gäller, till exempel utanför en entré, kan du använda dig av dessa:

Rökning förbjuden - stående A4 (pdf)

Rökning förbjuden - liggande A4 (pdf)

Rökning förbjuden - stående A4 entré (pdf)

Rökning förbjuden - liggande A4 entré (pdf)

Frågor och svar

Varför blir fler offentliga platser rökfria? Vem ansvarar för rökförbudet? Här nedan har vi samlat svar på vanliga frågor om lagen om tobak och liknande produkter:

Lagen gäller tobak och liknande produkter. Med tobak avses:

  • cigaretter
  • rulltobak
  • tobak för vattenpipa
  • andra tobaksvaror för rökning såsom cigarrer och piptobak
  • rökfria tobaksvaror såsom snus och tuggtobak.

Med liknande produkter menas:

  • e-cigaretter och påfyllningsbehållare
  • örtprodukter för rökning
  • vattenpipor
  • "njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak". Hit räknas t.ex. e-cigaretter som inte innehåller nikotin och därför inte är att betrakta som e-cigaretter i lagens mening.

Följande produkter omfattas inte av den nya lagen:

  • Produkter som är klassificerade som narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64).
  • Hälsofarliga varor enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor (1999:42).
  • E-cigaretter och påfyllningsbehållare som omfattas av läkemedelslagen (2015:315) eller lagen om medicintekniska produkter (1993:584).

Det finns flera skäl till det:

  • Att införa ett rökförbud på vissa allmänna platser utomhus minskar den sociala exponeringen för rökning och bidrar därmed till att avnormalisera rökning. Detta är extra viktigt i förhållande till ungdomar, vilka är särskilt känsliga för visuella signaler och sociala normer.
  • Införandet av rökfria inomhusmiljöer har minskat rökningen och risken för tobaksröksrelaterade sjukdomar. Lagstiftaren utgår från att ett förbud att röka på allmänna platser utomhus kommer att få en motsvarande effekt.
  • Rökning begränsar tillgängligheten till allmänna platser för personer som är överkänsliga för rök. Speciellt gäller det barn, vars luftvägar är särskilt känsliga. Lagstiftaren utgår från att ett utvidgat rökförbud på vissa allmänna platser utomhus kommer att göra platserna mer tillgängliga för personer som av olika skäl inte vill eller bör utsättas för tobaksrök.

Flera nya rökfria miljöer införs:

  • Områden i anslutning till färdmedel som finns utomhus, t.ex. perronger, busshållplatser och taxizoner. Även andra utomhusområden som är avsedda för resenärer, exempelvis biljettområden och gångbanor i anslutning till spårområdet omfattas av förbudet.
  • På uteserveringar utanför till exempel restauranger och caféer.
  • Inom inhägnade platser utomhus som huvudsakligen är avsedda för idrottsutövning, dvs. idrottsanläggningar. Rökförbudet gäller inte bara platser för själva idrottsutövandet utan även platser som används för andra ändamål, exempelvis försäljning, under förutsättning att dessa platser ligger inom det inhägnade området. Om idrottsanläggningen används för andra aktiviteter och arrangemang, till exempel konserter och mässor, omfattas den fortfarande av rökförbudet.
  • På lekplatser som allmänheten har tillträde till.
  • Vid entréer till lokaler och andra utrymmen som omfattas av rökförbud enligt lagen om tobak och liknande produkter, till exempel entréer till restauranger, järnvägsstationer och lokaler för hälso- och sjukvård.

Ansvaret för att rökförbudet följs ligger på den som äger eller på annan grund (till exempel som hyresgäst) disponerar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus – kort sagt den som har praktiska möjligheter att se till att bestämmelserna om rökförbud följs.

Vid entréer har ägaren eller den som på annan grund disponerar över lokalen eller utrymmet innanför entrén ansvar för rökförbudet. Det gäller oavsett om denna person äger eller disponerar området utanför entrén. Om en entré går till ett köpcentrum eller ett kontorskomplex, bär normalt fastighetsägaren ansvaret för att rökförbudet följs.

Skyltning, avvisning med mera

Den som har ansvar för rökförbudet ska genom skyltning tydligt informera om förbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denna person avvisas. Bara poliser och ordningsvakter har rätt att avvisa. Den som är ansvarig för att rökförbudet följs har alltså inte laglig rätt att själv avlägsna personer som bryter mot rökförbudet, utan måste ta hjälp av polis eller ordningsvakter.

Tillsyn

Kommunens miljökontor har tillsynsansvar över de rökfria miljöerna.

Jag vill lämna in synpunkt eller ett klagomål.

De nya reglerna om tillståndsplikt innebär att den som säljer tobaksvaror måste ha tillstånd till det. Det gäller såväl den som säljer tobak till konsumenter (detaljhandel) som den som ägnar sig åt annan försäljning av tobak (partihandel). Tillstånd ansöks om hos kommunen som bland annat ska göra en prövning av sökandens lämplighet. Vid en prövning granskas bl.a. ekonomisk skötsamhet och eventuell förekomst av tidigare brottslig belastning (vandel).

För att få tillstånd krävs dessutom att den som säljer tobaksvaror ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara för att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram. Ett egenkontrollprogram är dessutom ett villkor för att en ansökan om tillstånd ska anses vara komplett.

Yttranden från Polisen och Tullverket

I tillståndsprocessen ingår ett remissförfarande.

Vid prövningen av en ansökan om tillstånd för detaljhandel får kommunen inhämta ett yttrande från Polismyndigheten.

Vid prövningen av en ansökan om tillstånd för partihandel måste både Polismyndighetens och Tullverkets yttranden inhämtas för att ansökan ska kunna bifallas.

Återkallelse av tillståndet för försäljning

Ett försäljningstillstånd kan återkallas av kommunen om:

  1. tillståndet inte längre nyttjas
  2. den som har fått tillståndet inte längre uppfyller kraven för tillstånd
  3. det inom den tillståndspliktiga verksamheten har förekommit brottslig verksamhet som tillståndshavaren känt till men inte har ingripit mot
  4. tillståndshavaren har fått en eller flera varningar men inte har rättat till det som låg till grund för varningen/varningarna.

Varning i stället för återkallelse av tillstånd

I stället för återkallelse får kommunen meddela tillståndshavaren en varning. Eftersom återkallelse av ett försäljningstillstånd är en mycket ingripande åtgärd bör varning användas i första hand och återkallelse bara användas i de allvarligaste fallen och vid upprepade överträdelser.

Överklagande

Kommunens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, kammarrätt, Högsta förvaltningsdomstolen). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.

Nej, reglerna om tillståndsplikt gäller bara tobaksvaror.

För försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare gäller fortfarande ett anmälningsförfarande hos kommunen.

Örtprodukter och njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak får säljas utan tillstånd eller anmälan.

Ja, i lagen fastställs att styckförpackningar med portionsförpackat snus ska innehålla minst 20 portioner. Bestämmelsen innebär ett förbud att sälja snus i små och prismässigt attraktiva förpackningar, vilka kan verka lockande för främst yngre personer. Med snus avses enligt lagen endast produkter som innehåller tobak.

Genom lagen införs regler om spårbarhets- och säkerhetsmärkning av tobaksvaror. Reglerna syftar till att motverka den illegala handeln med tobaksvaror.

Spårbarhetssystemet ställer krav på att alla styckförpackningar med tobaksvaror ska förses med en unik identitetsmärkning som gör det möjligt att fastställa bl.a. datum och plats för tillverkningen och leveransvägen. Märkningen gör det möjligt att identifiera, spåra och söka av varorna genom hela leveranskedjan fram till detaljistledet.

Utöver den unika identitetsmärkningen ska alla styckförpackningar med tobaksvaror som släpps ut på marknaden vara försedda med en säkerhetsmärkning. Säkerhetsmärkningen ska göra det lättare att avgöra om varorna är äkta eller inte och ska därför inte gå att manipulera. Den ska bestå av minst fem typer av äkthetsdetaljer, både synliga och osynliga. Minst en äkthetsdetalj ska tillhandahållas av en oberoende tredjepartsleverantör.

Om säkerhetsmärkning på Folkhälsomyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Tillsyn

Kommunerna får genom den nya lagen tillsynsansvar över spårbarhets- och säkerhetsmärkningen i detaljhandeln.

Kontakta oss

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Besöksadress: Torget 9, Haparanda
Telefonnummer: 0922-260 00
E-post: miljo-bygg@haparanda.se

Senast uppdaterad: 25 feb 2020