/

Du är här:

Frågor och svar om dricksvatten

Vi utför regelbundna tester av det kommunala dricksvattnet. Vattnet kontrolleras, genom provtagning och analys, både ur mikrobiologisk och kemisk synpunkt. Över 600 prover tas årligen.

Var kommer kommunens vatten ifrån?

Allt vatten som ska bli dricksvatten kallas för råvatten och kan komma från sjöar och vattendrag, det vill säga ytvatten, eller från grundvatten som finns nere i marken. I Haparanda tar vi största delen av vårt råvatten från en ytvattentäkt, närmare bestämt Torne älv.

Hur blir det dricksvatten av ytvatten?

Att producera dricksvatten av ytvatten är en komplex process. Det är en beredning i flera steg som alltid avslutas med desinfektion i en eller annan form.

Hur kontrolleras vattnets kvalitet?

Provtagningar sker regelbundet i enlighet med ett provtagningsschema på det vatten som går ut från vattenverken. Dessutom tar vi prover på vattnet i olika provpunkter på ledningsnätet.

Provtagningsschemat fastställs av Samhällsbyggnadsnämnden och följer kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Där framgår hur ofta och hur många prover som ska tas. Ju större volym producerat och distribuerat vatten desto fler kontroller.

Hur sker analysprocessen?

Våra prover levereras till ett ackrediterat laboratorium i Umeå. Olika analyser tar olika lång tid att utföra. Bakterierna odlas och behöver några dagar på sig för att växa till. Ett stort antal kemiska parametrar analyseras också för att säkerställa kvaliteten. Dessa parametrar är valda av hälsomässiga, estetiska eller tekniska skäl.

Provtagning och analyser, mikrobiologiska och kemiska, följer Livsmedelsverkets krav enligt föreskriften SLVFS 2017:2. Man letar alltid efter speciella så kallade indikatorbakterier för att snabbt kunna få information om något är fel. Ett exempel på mikrobiologiska indikatorer är koliformabakterier som förekommer naturligt i jord men som inte ska finnas i dricksvattnet. Enterokocker, E-Coli och Clostridium är andra indikatorbakterier som vi hela tiden bevakar.

Kemiska indikatorer är exempelvis metaller, färg, smak och lukt.

Vad menas med tjänligt och otjänligt vatten?

Tjänligt dricksvatten - uppfyller alla de kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer. Det är den bästa bedömningen som dricksvatten kan få.

Tjänligt med anmärkning - uppfyller de hälsomässiga kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer men har en avvikelse på exempelvis lukt eller smak.

Otjänligt dricksvatten - uppfyller inte ett eller flera av de hälsomässigt viktiga kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer.

Hur ser åtgärderna ut om det skulle vara problem med vattnet?

Om ett provsvar visar tjänligt med anmärkning startar vi en utredning. Vi försöker att ringa in problemet och genomför systematiska åtgärder baserat på vad utredningen visar. Åtgärderna kan bland annat handla om rengöring och spolning av ledningsnätet.

Om ett provsvar visar otjänligt dricksvatten vidtar vi omgående säkerhetsåtgärder. Vid en mikrobiell påverkan går vi direkt ut med en kokningsrekommendation, även vid små avvikelser. Vi tar ett nytt prov som omedelbart skickas till laboratoriet för analys och påbörjar en utredning. Även i det här fallet handlar det om att ringa in problemet och genomföra systematiska åtgärder. Det kan exempelvis handla om spolning av ledningsnätet, reningsåtgärder av vattnet i ledningsnät och vattentorn (tillsättning av reningskemikalier). När proverna visar att vattnet är tjänligt, det vill säga okey, hävs kokningsrekommendationen.

Senast uppdaterad: