Frågor och svar om dricksvatten

Vi utför regelbundna tester av det kommunala dricksvattnet. Vattnet kontrolleras, genom provtagning och analys, både ur mikrobiologisk och kemisk synpunkt. Över 600 prover tas årligen.

Var kommer kommunens vatten ifrån?

Allt vatten som ska bli dricksvatten kallas för råvatten och kan komma från sjöar och vattendrag, det vill säga ytvatten, eller från grundvatten som finns nere i marken. I Haparanda tar vi största delen av vårt råvatten från en ytvattentäkt, närmare bestämt Torne älv.

Hur blir det dricksvatten av ytvatten?

Att producera dricksvatten av ytvatten är en komplex process. Det är en beredning i flera steg som alltid avslutas med desinfektion i en eller annan form.

Hur kontrolleras vattnets kvalitet?

Provtagningar sker regelbundet i enlighet med ett provtagningsschema på det vatten som går ut från vattenverken. Dessutom tar vi prover på vattnet i olika provpunkter på ledningsnätet.

Provtagningsschemat fastställs av samhällsbyggnadsnämnden och följer kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Där framgår hur ofta och hur många prover som ska tas. Ju större volym producerat och distribuerat vatten desto fler kontroller.

Hur sker analysprocessen?

Våra prover levereras till ett ackrediterat laboratorium i Umeå. Olika analyser tar olika lång tid att utföra. Bakterierna odlas och behöver några dagar på sig för att växa till. Ett stort antal kemiska parametrar analyseras också för att säkerställa kvaliteten. Dessa parametrar är valda av hälsomässiga, estetiska eller tekniska skäl.

Provtagning och analyser, mikrobiologiska och kemiska, följer Livsmedelsverkets krav enligt föreskriften SLVFS 2017:2. Man letar alltid efter speciella så kallade indikatorbakterier för att snabbt kunna få information om något är fel. Ett exempel på mikrobiologiska indikatorer är koliformabakterier som förekommer naturligt i jord men som inte ska finnas i dricksvattnet. Enterokocker, E-Coli och Clostridium är andra indikatorbakterier som vi hela tiden bevakar.

Kemiska indikatorer är exempelvis metaller, färg, smak och lukt.

Vad är vårvatten?

På våren smälter enorma mängder snö till vatten som söker sig till vattendrag, bland annat till Torne älv där Haparanda hämtar det mesta av sitt dricksvatten. På vägen ner i älven drar smältvattnet med sig partiklar som svagt missfärgar vattnet. Det kan även förekomma förändringar i lukt och smak, men vattnet håller alltid en godkänd livsmedelskvalitet.

Hur mycket vattnet missfärgas varierar från år till år beroende på hur mycket snö det finns i mark och fjäll och hur intensiv snösmältningen blir.

Var kan jag hitta analysprotokoll?

Kompletta analysprotokoll, enligt Livsmedelsverkets krav på redovisning av provresultat, finns dokumenterade i samhällsbyggnadsnämndens diarium. Ett analysprotokoll är en offentlig handling, vilket innebär att alla som vill har rätt att ta del av uppgifterna.

Vad menas med tjänligt och otjänligt vatten?

Tjänligt - Innebär att vattnet är lämpligt som dricksvatten och för andra hushållsändamål.

Tjänligt med anmärkning - Innebär att vattnet har en mindre tillfredsställande sammansättning som normalt inte bedöms medföra några hälsorisker. En anmärkning kan vara estetiskt, hälsomässigt eller tekniskt grundad. Tekniska effekter kan till exempel vara korrosion, utfällningar eller risk för igensättning.

Otjänligt - Innebär att vattnet inte bör användas på grund av att det innehåller mikroorganismer eller kemiska ämnen som innebär en oacceptabel hälsorisk.

Vad avgör vattnets tjänlighet?

I SLVFS 2001:30 finns gränsvärden för hur många bakterier som får finnas i vattnet. Överskrids gränsvärdet bedöms provet som tjänligt med anmärkning eller otjänligt beroende på nivå. För koliforma bakterier blir bedömningen tjänligt med anmärkning när det finns minst en påvisad bakterie i 100 ml vatten, och otjänligt om halten är 10 eller fler per 100 ml vatten.

Om ett prov visar att antalet bakterier är fler än gränsvärdet görs omprov för att bekräfta att resultatet är riktigt. Om bedömningen ger otjänligt vatten startas en utredning om vad orsaken är för att kunna avhjälpa felet. Detta medför utvidgad provtagning för att ringa in problemet.

När inför man en kokningsrekommendation?

Eftersom vatten är klassat som ett livsmedel ställs höga krav på dess kvalitet. Det får inte finnas några skadliga bakterier eller hälsofarliga ämnen i vattnet. Kommunens dricksvatten kontrolleras regelbundet efter ett fastställt provtagninschema. Proverna analyseras av ett oberoende auktoriserat laboratorium.

Vi går ut med kokningsrekommendationer till allmänheten ifall bakterier upptäcks i vattnet. Gränsvärdena är mycket snäva för att alltid vara på den säkra sidan.

Så här ska du agera om kommunen ber dig att koka ditt dricksvatten Länk till annan webbplats..

När kan man häva en kokningsrekommendation?

Rekommendationer om kokning bör kvarstå till dess att minst två på varandra följande undersökningar visat att dricksvattnet åter är tjänligt utan anmärkning. Preliminärt resultat av det första provet bör finnas innan nästa prov tas. Bedömningen påverkas även av antalet provplatser som redovisat tjänligt vatten respektive tjänligt med anmärkning.

Säkerheten har högsta prioritet och det är först när vi är säkra på att inga bakterier finns som kokningsrekommendationen upphävs.

Hur ser åtgärderna ut om det skulle vara problem med vattnet?

Om ett provsvar visar tjänligt med anmärkning startar vi en utredning. Vi försöker att ringa in problemet och genomför systematiska åtgärder baserat på vad utredningen visar. Åtgärderna kan bland annat handla om rengöring och spolning av ledningsnätet.

Om ett provsvar visar otjänligt dricksvatten vidtar vi omgående säkerhetsåtgärder. Vid en mikrobiell påverkan går vi direkt ut med en kokningsrekommendation, även vid små avvikelser. Vi tar ett nytt prov som omedelbart skickas till laboratoriet för analys och påbörjar en utredning. Även i det här fallet handlar det om att ringa in problemet och genomföra systematiska åtgärder. Det kan exempelvis handla om spolning av ledningsnätet, reningsåtgärder av vattnet i ledningsnät och vattentorn (tillsättning av reningskemikalier). När proverna visar att vattnet är tjänligt, det vill säga okey, hävs kokningsrekommendationen.

Kan det finna missfärgningar efter en luftvattenspolning?

Precis som vi aviserade inför luftvattenspolningen så kan luft och missfärgat vatten finnas kvar i en fastighets ledningar efter insatsen. Rådet är – och har varit – att försiktigt öppna kallvattenkranen till närmast inkommande vattenledning till fastigheten så att eventuell luft släpps ut och därefter spola kallvatten i samtliga kranar tills vattnet blir klart igen.

Om problemen kvarstår så kan det bero på servisledningen i din fastighet. Då är vår rekommendation att du kontaktar en VVS-firma för att få hjälp att mer i detalj identifiera problemet på servisledningen och hur det bäst kan avhjälpas.

Vem ansvarar för vad?

Vattenledningssystemet är uppbyggt som ett stort nät av ledningar med stora huvudledningar, mindre distributionsledningar och små servisledningar in till enskilda fastigheter.

Huvudmannen (kommunen) är ansvarig för VA-anläggningen ända fram till fastighetens installation, den så kallade förbindelsepunkten. Fastighetsägaren ansvarar för allt som ligger på fastighetens sida om förbindelsepunkten. Läs mer om ansvarsfördelningen och hur du tar hand om ditt eget ledningsnät.