Kulturbyn i Kukkolaforsen

Fisket vid Kukkolaforsen har rötter ända tillbaka till 1200-talet. Fisket har varit en livsnerv för ortens befolkning genom århundradena.

Än idag kan du se skickliga fiskare som med stor precision håvar upp sik från sina båtar och från de traditionella patorna. Ett besök i Kukkolaforsen och kulturbyn är som att resa tillbaka i tiden, med en modern twist!

Fram till slutet av 1950-talet var lax den mest betydelsefulla fisken i området. Men med den drastiska minskningen av laxbeståndet har sik nu tagit över som den främsta fångsten i håvarna. Siksäsongens topp infaller kring Jakobssöndagen, den sista veckan i juli och varar fram till Larsmäss den 10 augusti. Normal dygnsfångst under denna period landar på omkring tusen sikar.

Kulturbyn i Kukkolaforsen

Fisket vid Kukkolaforsen har under många århundraden haft stor betydelse för befolkningen i södra Tornedalen. Kulturbyn består av flera byggnader som uppfyllde diverse viktiga funktioner. Intill forsen byggdes flertalet fiskebodar där fiskarna förvarade sina redskap. Idag finns sex av dessa bodar kvar, alla med olika åldrar och historier. Ett tornur som uppfördes under 1880-talet finns också kvar och intill den byggnaden finns iskällaren. Iskällaren har en meter tjocka väggar som isolerar iskammaren. Där förvaras än idag siken i trälådor.

På området finns även två vattendrivna kvarnar: den nedre, som byggdes omkring 1840, och den övre kvarnen som byggdes på 1850-talet. Till kvarnarna hörde också sågar och ett virkesmagasin.

Nedre kvarnen

Nedre kvarnen var vattenhjulsdriven och byggdes omkring 1840. Kvarnen var en så kallad tullkvarn, vilket innebar att den som lät mala sin säd fick betala en avgift, ofta i säd till staten. Även mjölnaren som malde säden skulle få betalt. Bönder från både Sverige och Finland kom till Kukkolaforsen för att mala sin säd. 1939 ersattes den gamla stenkvarnen med en valskvarn som finns kvar att se än idag.

Övre kvarnen

Den övre kvarnen, även den vattenhjulsdriven byggdes under 1850-talet och användes i likhet med den nedre kvarnen som tullkvarn. Tack vare tre turbiner som installerades i övre kvarnen så möjliggjordes drift av sågverk, kvarn och elverk samtidigt. Vid lågt vattenstånd kopplades turbinerna samman och gav tillräckligt med kraft för att driva åtminstone en av verksamheterna. Kvarnverksamheten minskade i Kukkuolaforsen under mitten av 1900-talet då elektriska kvarnar blev allt vanligare i Tornedalsbyarna. Malningen av säd upphörde så gott som helt på 1950-talet och istället användes sågverket i större utsträckning.

Intill kvarnarna finns en mjölnarstuga som uppfördes på 1880-talet av Johan Petter och Maria Johanna Lahti. Familjen Lahti flyttade till forsen för att sköta tullmjölkvarnen som ägdes av Marias far.

Tornuret

Tornuret hjälpte de olika fiskelagen att hålla reda på sina fångsttider i forsen, dvs när arbetsskiftet började och slutade. Urverket är tillverkat 1887.

Fiskemuseet

År 1987 öppnades Fiskemuseet i Kukkolaforsen. Museet ger en fascinerande inblick i Torneälvens fiske- och bosättningshistoria genom tiderna. Här hittar du mer information om Tornedalens fiskemuseum | Haparanda stad Länk till annan webbplats.