Aina och Diana flydde kriget i Ukraina. "En trygghet att ha varandra"

Den 9 april kom Aina Semenova och Diana Dymarchuk till Haparanda. Aina har hela familjen här. Diana kom hit med sin mamma och sin bror. – Pappa är soldat, konstaterar hon.

För några månader sedan hade de ett vanligt liv i sina hemstäder och hembyar. Nu sitter de i ett klassrum långt därifrån och saknar vänner, pappor, mor- och farföräldrar som finns kvar där hemma.

De är tacksamma för all hjälp och stöd från Sverige och Haparanda, men tankarna går till hemmen och livet innan vardagen slogs sönder av kriget.

– Vi vill egentligen bara få åka hem och få tillbaka våra gamla liv. Det är ju det vi alla vill, säger Aina.

- Men det är i alla fall en trygghet att ha varandra, flikar Diana in.

Fokus är att lära sig svenska

Alla ukrainska barn och ungdomar i Haparanda går i så kallade förberedelseklasser med anpassad undervisning. För att överbrygga språkbarriären har läraren Natalia Spiridonova, som kom till Sverige från Ryssland för tiotalet år sedan, anställts av kommunen.

Hon imponeras av hur sociala de ukrainska ungdomarna är, och tycker att de generellt är nyfikna på Sverige, svenskarna och det svenska språket.

- Just nu är det stort fokus på att lära sig det svenska språket, men de har även lektioner i musik och syslöjd. Efter sommaren kommer de successivt att inkluderas i den ordinarie undervisningen på våra skolor, säger Natalia.

Både Aina och Diana är språkbegåvade. Förutom ukrainska och ryska pratar de även flytande engelska. Aina pratar dessutom turkmenska, hennes modersmål.

- Jag tycker att svenska är ganska svårt och ibland så undrar jag om jag kan lära mig språket. Det är tur att vi har så snälla och bra lärare, säger Aina.

Studerar även på universitet

Både Aina och Diana varvar sina studier på Tornedalsskolan med distansstudier på universitet i Ukraina. Diana läser psykologi och Aina läser bioteknik.

- Det fungerar bra att studera på distans. Vi fortsätter ju egentligen på samma sätt som de senaste åren. Under corona har vi ju också haft distansstudier, konstaterar Diana.

Aina säger att det är intressant att gå i svensk skola, att lära känna nya människor och en ny kultur.

– Fast det är svårt för mig också. Jag vet att Sverige är ett väldigt bra land, men i Ukraina har jag alla mina vänner och Ukraina är mitt land, säger hon.

Så fungerar skolgången för ukrainska barn och ungdomar i Haparanda

I början av maj började 29 barn i låg- och mellanstadieålder och 19 elever i högstadieåldern sin skolgång i Haparanda. De yngre (åk 1-6) går på Aspstrandens skola och de äldre (åk 7-9) går på Tornedalsskolan.

• Alla går i så kallade förberedelseklasser med anpassad undervisning för de ukrainska eleverna.
• Flerspråkiga och svensktalande lärare håller i undervisningen.
• De elever som har distansundervisning får tid för att kunna ha fortsatt kontakt med sin skola i Ukraina.