Hot och våld

Dina besök på olika webbsidor sparas i webbläsaren. För att dölja vilka webbsidor du har besökt kan du radera historik, lagrade sidor med mera i din webbläsare. Nedan får du instruktioner hur du gör i de vanligaste webbläsarna.

Firefox

1. Välj "Rensa ut tidigare historik" från Verktygsmenyn.
2. Välj vilket tidsintervall som ska tas bort. Om du nyss varit inne och vill ta bort det senaste du gjort väljer du "Senaste timmen".
3. Tryck på "Ta bort".

Du kan också välja funktionen "Privat surfning" vilket gör att inget av det du gör under en sådan session kommer att sparas. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Internet Explorer

1. Välj "Ta bort webbhistorik" från Verktygsmenyn.
2. Tryck på var och en av "Ta bort..."-knapparna, utom "Ta bort sparade lösenord" ("Ta bort allt..."-knappen tar bort även sparade lösenord).
3. Tryck på "Stäng"-knappen för att stänga dialogrutan.

Du kan också välja funktionen "InPrivate-surfning" från menyn Verktyg. Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt.

Google Chrome

1. Klicka på Verktyg-knappen (Tre prickar längst upp, till höger)
2. Klicka på "Fler verktyg"
3. Klicka på "Ta bort webbinformation…"
4. Välj tidsintervall längst upp
5. Se till så att rutorna är markerade för ”Webbhistorik”, ”Cookies och andra webbplatsdata” samt ”Cachade bilder och filer”.
6. Klicka på "Rensa data"

Du kan också välja Inkognito-läget för surfningen. Då sparas inget du gör i det fönstret. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Safari

1. Välj "Historik" i menyn.
2. Välj sedan "Visa historik" och ta bort de adresser som besökts och som ska döljas. Alternativt välj "Rensa historik" för att ta bort alla adresser med en gång.

I Safari kan du välja funktionen "Privat surfning". Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt. Kom ihåg att stänga av funktionen när du surfat klart.

OBS! Även om det efter rensning inte kommer att synas vilka sidor du har besökt, så finns det en möjlighet att någon annan person som regelbundet använder datorn kan se att en rensning har gjorts.

OBS! Efter en rensning kommer det inte att synas vilka sidor du har besökt. Men det finns en möjlighet att någon annan person, som regelbundet använder datorn, kan se att en rensning har gjorts.

Våldet har många olika skepnader, oftast flera samtidigt. Här ges några exempel på våld:

• Fysiskt våld.Handlar exempelvis om att slå, knuffa, bryta, sparka, bränna, skära, klämma, nypa, lugga, hålla fast, förhindra och ta strypgrepp.
• Psykiskt våld. Handlar exempelvis om kontroll, svartsjuka, anklagelser, kränkningar, hot, att skrämma, att förlöjliga, att ignorera, att förhindra sömn, att sprida falska rykten, att göra falska anmälningar med mer.
• Ekonomiskt våld.Handlar exempelvis om makt över pengar, att förhindra och försvåra jobb eller studier, att ta lån och skapa skulder.
• Sexuellt våld. Handlar exempelvis om att känna sig tvingad att utföra sexuella handlingar utan någon egen lust, att inte våga neka och att utföra sexuella handlingar som inte känns ok.
• Materiellt våld. Kan exempelvis handla om förstörelse av privata ägodelar, ofta i samband med svartsjuka. Det kan vara fotografier, kläder, brev och betydelsefulla minnessaker. Saker som ger möjlighet till kontakter med andra skadas eller förhindras ofta, exempelvis telefon, bilnycklar och liknande.
• Socialt våld. Handlar exempelvis om att förhindra social samvaro, vänskap och relationer med andra människor. Begränsa yttre kontakter och att medvetet skapa situationer för att isolera. Social kontroll. Låsa in, förhindra och försvåra.
• Försummelse. Handlar exempelvis om att inte låta någon annan får sina behov tillgodosedda, att avsiktligt låta en annan person få negativa upplevelser. Till exempel genom att ställa in duschen på kallt/hett vatten, inte ge medicin, inte hjälpa till/från toaletten, undanhålla mat/vatten (vanligt bland äldre personer).
• Latent våld. Latent våld är våld som bara fungerar i kraft av sin inneboende möjlighet. Den rädsla som många våldsutsatta lever i och den anpassning de ofta gör för att undvika våld, är latent våld. Det kan också handla om när du känner dig hotad och rädd på grund av någons starka ilska och aggressivitet som visas i dennes kroppshållning och kroppsuttryck.

Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det kan innefatta många brottsrubriceringar som exempelvis misshandel, olaga hot, våldtäkt och sexuella övergrepp. Våld i nära relationer är vanligare än man tror och förekommer i alla samhällsklasser och grupper, oavsett klass, etnicitet, kulturell/religiös bakgrund, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Med våld i nära relationer menas våld där den som utsätts är eller har varit gift, sambo eller särbo med den andre, eller har barn tillsammans med denne. Det kan också vara att man utsätts för våld av föräldrar, syskon eller andra släktingar. Det kan även handla om våld från personer som du är beroende av på grund av att de ger dig vård eller omsorg.

Det finns flera olika former av våld, och den som utsätts har ofta mycket svårt att lämna relationen.

Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor utsätts i betydligt högre utsträckning. I Sverige utsätts cirka 25 000 kvinnor för misshandel av sin partner varje år. Statistik över anmälda misshandelsbrott mot kvinnor år 2019 visar att gärningspersonen var någon kvinnorna hade en nära relation med i 31 procent av fallen. För män var motsvarande siffra 6 procent.

Våldet mot kvinnor i nära relationer är ofta grövre och mer upprepat. Den grövsta formen av våld i nära relation är dödligt. Enligt Socialstyrelsen är det fyra till fem gånger så vanligt att en kvinna dödas av en manlig partner än tvärtom, ca 17 kvinnor dödas varje år av sin partner.

Lever du i en situation där du inte får bestämma själv hur du ska gå klädd och vilka du ska träffa, eller där du utsätts för våld och hot om våld för att lära dig att lyda? Känner du dig övervakad, kontrollerad och hotad av föräldrar och släktingar? Tvingas dölja din sexuella läggning? Tillåts inte delta i vissa skolämnen eller i aktiviteter utanför skolan? Inte får bestämma själv över din framtid, ditt liv eller pressas/tvingas att gifta dig mot din vilja? Då kan du vara utsatt för något som heter hedersrelaterat förtryck och våld eller hedersbrott.

Du kan kontakta socialtjänsten eller polisen för att få stöd och hjälp. Är situationen akut, ring 112.

Är du orolig för en utlandsresa? Du kan kontakta svenska myndigheter innan du reser. Läs mer på Regeringskansliets webbsida om familjekonflikt och familjerelaterat våld i utlandet Länk till annan webbplats..

Läs mer:

Brottsofferjourernas riksförbund Länk till annan webbplats.

Hedersförtryck Länk till annan webbplats.

UMO — Ungdomsmottagningen på nätet Länk till annan webbplats.

Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. Fem procent har gjort det ofta. Många barn som upplever våld blir också själva slagna. Intervjustudier visar att tystnad ofta präglar barns reaktioner på våldet, vilket kan leda till att traumat osynliggörs. Ett barn utsätts för psykiskt våld när de upplever våld i hemmet.

Att se sin förälder bli slagen och förnedrad, och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt.

Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra.

Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få:

• magont
• sömn- och koncentrationssvårigheter
• aggressivitet
• psykiska problem
• ångest
• rädslor
• fobier
• hälsoproblem som eksem eller ätstörningar

En del barn försöker ge sig in i föräldrarnas konflikt för att försöka få stopp på våldet. Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter; de vill skydda men riskerar att aggressiviteten riktas mot dem själva. Många barn lever i separerade familjer där det kan vara den nya eller före detta partnern som utövar våld.

Alla barn har rätt till en trygg och säker miljö och ska skyddas mot alla former av våld, utnyttjande, övergrepp och kränkningar. Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att göra en anmälan om oro. Om du arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdomar är du skyldig att göra en anmälan.

Barn som upplevt våld i nära relationer kan få hjälp att bearbeta sina upplevelser genom enskilda samtal eller stöd i grupp.

Våldsamma personer har ofta ett beteendemönster som du tidigt kan upptäcka. Din partner kanske:

• ​har ett ombytligt humör och blir lätt våldsam och aggressiv
• är mycket svartsjuk
• försöker att kontrollera dig och vill veta vem du talar med, sms:ar med och umgås med på sociala medier
• försöker att förändra dig och skala bort det som är du
• ringer dig mer än normalt, dyker upp på ditt jobb eller liknande
• kan prata sig ur situationer och charmar omgivningen för att få som han eller hon vill
• har en nedlåtande syn på kvinnor, om det är en man, och kallar till exempel lättklädda kvinnor för horor
• får dig att känna dig dum, ointelligent, knäpp eller dålig
• pressar dig att ha sex
• får dig att undvika att träffa familj och vänner för att slippa konflikter med din partner
• skrämmer dig med hjälp av våld eller ett hotfullt beteende
• hotar med att skada sig själv eller ta sitt liv om du gör slut

Du måste komma ihåg att din partner har ett val. Han eller hon kan välja att inte bryta ner dig eller slå, men gör det ändå.

• Dokumentera – Spara sms och e-post, skriv dagbok och fotografera skador. Du har även rätt att kräva att dina skador fotograferas vid läkarbesök. Om du har bevis på kläderna, tvätta dem inte. Allt som kan bidra till en starkare bevisföring är bra att spara.
• Anmäl – Polisanmäl våldet. Den som utsätter dig för detta utför en olaglig handling.
• Packa – Om du tror att du kan behöva lämna relationen akut så är det bra att vara förberedd med en packad väska. Förvara väskan på en skyddad plats i ditt eget hem, hos en nära vän eller kanske på jobbet. Det viktiga är att förövaren inte hittar den och att du kan nå den dygnet runt. Väskan kan till exempel innehålla:
  • pass/ID
  • mediciner
  • bankkort och kontonummer
  • telefon- och adresslista
  • extra SIM-kort till mobilen (OBS! Tänk på att smarta mobiler går att spåra. Är du inte tekniskt lagd så lämna din mobil hemma alternativt ha en helt annan, för förövaren okänd, mobil i väskan.)
  • kläder och hygienartiklar till både dig och eventuella barn

Socialtjänsten erbjuder stöd och hjälp för den som önskar och känner sig utsatt eller utsätter andra. Den vanligaste formen av våld som socialtjänsten erbjuder hjälp mot är våld i nära relation. Det finns även andra former av våld som socialtjänsten jobbar med. Förutom stödinsatser kring våld i nära relation kan stöd och hjälp även ges mot hedersrelaterat våld, prostitution och människohandel.

Socialtjänsten i Haparanda kan erbjuda hjälp i olika former:

• Information kring vad det innebär att vara våldsutsatt/våldsutövare
• Rådgivning
• Enskilda stödsamtal
• Gruppsamtal
• Behjälplig vid kontakt med andra myndigheter
• Skyddsbedömningar
• Farlighetsbedömningar
• Hjälp med skyddat boende

Kontakten med socialtjänsten som vuxen är frivillig och ligger under sekretess.

Haparanda socialtjänst erbjuder stöd till dig som har svårt att hantera dina känslor, till exempel ilska eller har använt någon form av våld i en nära relation eller är rädd att du ska komma att skada någon du älskar.

Känner du igen dig i något av nedanstående? Hör då gärna av dig. Vi vänder oss till dig som fyllt 18 år och vill ha hjälp att hitta lösningar för att hantera dina känslor. 

• Jag känner att jag har svårt att hantera mina känslor, till exempel ilska och gör saker jag ångrar.
• När jag blir arg, händer det att jag höjer rösten, skriker och säger elaka saker.
• Min partner (och eventuella barn) blir ibland rädda för mig och känner sig illa till mods.
• Jag har varit fysisk våldsam mot min partner eller är rädd att jag kan komma att bli det.
• Det har hänt att jag blivit svartsjuk och kontrollerar min partner genom att smsa/ringa ofta, kommentera dennes vänner eller utseende/klädval.
• Jag har hotat med att skada mig själv eller min partner.

Polisen – Olika typer av brott Länk till annan webbplats.

Polisen – Brott i nära relation Länk till annan webbplats.

Jag vill veta - webbplats för barn och unga som utsatts för brott Länk till annan webbplats.

Barnens rätt i samhället- https://www.bris.se/ Länk till annan webbplats.

Rädda Barnen- https://www.raddabarnen.se/ Länk till annan webbplats.

Kvinnofridslinjen- stöd till dig som utsatts för hot och våld. Öppet dygnet runt Länk till annan webbplats.

Origo - resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Länk till annan webbplats.

RFSL - riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter Länk till annan webbplats.

Välj att sluta - information och stöd till dig som utövar våld Länk till annan webbplats.

Manscentrum - Kriscentrum för män Länk till annan webbplats.

Tusen möjligheter - 1000 Möjligheter är en ideell organisation som arbetar med att stötta dig som är upp till 25 år Länk till annan webbplats.

Hedersförtryck (hedersfortryck.se) Länk till annan webbplats.

Nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld http://www.terrafem.org/ Länk till annan webbplats.

Familjerelaterat tvång i utlandet - Regeringen.se Länk till annan webbplats.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige https://www.roks.se/ Länk till annan webbplats.

Samverkan mot våld Start - Samverkan mot våld (samverkanmotvald.se) Länk till annan webbplats.

Tillsammans mot våld (tillsammansmotvald.se) Länk till annan webbplats.

Våld i nära relationer - BOJ (brottsofferjouren.se) Länk till annan webbplats.

Webbkurs om våld

Det finns möjlighet att gå en webbkurs om våld som är en webbaserad introduktionskurs med grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Kursen vänder sig inte bara till yrkesverksamma inom vård, omsorg, skola, socialtjänst, rättsväsende utan även privatpersoner kan gå den.

Den är helt kostnadsfri att använda och tar maximalt tre timmar i anspråk. https://vimeo.com/213804168?ref=em-share Länk till annan webbplats.

Kvinnojouren Vera i Haparanda: 0922-121 11

Kvinnofridslinjen: 020 -50 50 50

Välj att sluta: 020-555 666

Polisen: 114 14, vid akuta ärenden 112

Sjukvårdsrådgivningen: 1177