• VIKTIG INFORMATION
    Vad kommunen gör och vad du själv kan göra för att minska smitt­spridningen av corona­viruset.
    2020-03-31
/

Du är här:

Våld i nära relation

Haparanda stad erbjuder stöd och hjälp till dig som har utsatts för hot eller våld. Vi kan också hjälpa dig som utsätter andra för våld eller har svårt att hantera ilska och aggressioner.

Om du befinner dig i akut fara ring 112.

Du som lever i en relation där du utsätts för hot och våld av närstående kan få stöd och hjälp av socialtjänsten, Polisen och frivilliga organisationer.

Dina besök på olika webbsidor sparas i webbläsaren. För att dölja vilka webbsidor du har besökt kan du radera historik, lagrade sidor med mera i din webbläsare. Nedan får du instruktioner hur du gör i de vanligaste webbläsarna.

Firefox

  1. Välj "Rensa ut tidigare historik" från Verktygsmenyn.
  2. Välj vilket tidsintervall som ska tas bort. Om du nyss varit inne och vill ta bort det senaste du gjort väljer du "Senaste timmen".
  3. Tryck på "Ta bort".

Du kan också välja funktionen "Privat surfning" vilket gör att inget av det du gör under en sådan session kommer att sparas. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Internet Explorer

  1. Välj "Ta bort webbhistorik" från Verktygsmenyn.
  2. Tryck på var och en av "Ta bort..."-knapparna, utom "Ta bort sparade lösenord" ("Ta bort allt..."-knappen tar bort även sparade lösenord).
  3. Tryck på "Stäng"-knappen för att stänga dialogrutan.

Du kan också välja funktionen "InPrivate-surfning" från menyn Verktyg. Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt.

Google Chrome

  1. Klicka på Verktyg-knappen (Tre prickar längst upp, till höger)
  2. Klicka på "Fler verktyg"
  3. Klicka på "Ta bort webbinformation…"
  4. Välj tidsintervall längst upp
  5. Se till så att rutorna är markerade för ”Webbhistorik”, ”Cookies och andra webbplatsdata” samt ”Cachade bilder och filer”.
  6. Klicka på "Rensa data"

Du kan också välja Inkognito-läget för surfningen. Då sparas inget du gör i det fönstret. Det tar bort behovet av att rensa i historiken.

Safari

  1. Välj "Historik" i menyn.
  2. Välj sedan "Visa historik" och ta bort de adresser som besökts och som ska döljas. Alternativt välj "Rensa historik" för att ta bort alla adresser med en gång.

I Safari kan du välja funktionen "Privat surfning". Inget av det du gör kommer sparas i webbläsaren och du behöver inte rensa historiken i din webbläsare efteråt. Kom ihåg att stänga av funktionen när du surfat klart.

OBS! Även om det efter rensning inte kommer att synas vilka sidor du har besökt, så finns det en möjlighet att någon annan person som regelbundet använder datorn kan se att en rensning har gjorts.

OBS! Efter en rensning kommer det inte att synas vilka sidor du har besökt. Men det finns en möjlighet att någon annan person, som regelbundet använder datorn, kan se att en rensning har gjorts.

Är du utsatt för våld och hot av någon som står dig nära?

Att utsätta någon för våld är brottsligt och bör anmälas till både polisen och socialtjänsten. Om du behöver akut hjälp, ring 112. Vill du göra en polisanmälan ringer du 114 14. Behöver du stöd och råd så ringer du kommunens socialtjänst på telefonnummer 0922-269 01. Du kan också kontakta en hjälporganisation eller telefonjour.

Att bli lyssnad på och trodd är oerhört viktigt för den som blivit utsatt för våld och hot. Du kan hjälpa din vän genom att våga fråga. Här är några saker du kan tänka på:

  • Ställ raka och konkreta frågor som till exempel ”Slår x dig?” eller ”Är du rädd för x?”. Fokusera på den våldsutsattas egen upplevelse.
  • Lyssna utan att ifrågasätta, utan att skuldbelägga den utsatte eller ursäkta den som utsätter.
  • Markera tydligt att det är fel att kränka, förnedra, slå och utnyttja någon sexuellt.
  • Säg också till om du misstänker att situationen är farlig.
  • Visa att du finns där och att du stöttar oavsett val.

Det viktigaste är att du försöker förmå den våldsutsatta att söka hjälp. Men det kan vara en lång sträcka dit. Därför är det viktigt att någon finns där under tiden. Det är viktigt att inte vara dömande om hon eller han inte lämnar relationen. Visa istället att personen är värd någonting annat.

Du kan också agera genom att:

  • Ringa anonymt till socialtjänsten, polisen, kvinnojour, kvinnofridslinjen eller RFSL:s brottsofferjour. Där kan du diskutera din oro med någon som vet mycket om våld i nära relation.
  • Göra en polisanmälan. Våld i nära relationer kan vara ett brott och faller då under allmänt åtal.

OBS! Tänk på att barn som lever i familjer där det förekommer våld är barn som far illa. Alla vuxna har ett ansvar att reagera och göra en anmälan om oro om vi tror att ett barn behöver hjälp.

Skadar du dina nära och kära? Är du villig att söka stöd och hjälp för att sluta ta till våld? Kontakta då kommunens socialtjänst på telefonnummer 0922-269 01. Det är aldrig försent att ändra ditt beteende.

Våldet har många olika skepnader, oftast flera samtidigt. Här ges några exempel på våld:

  • Fysiskt våld – Slår, knuffar, sparkar, tar stryptag, biter, bränner, skakar.
  • Sexualiserat våld – Sexuella trakasserier, sexuellt ofredande, våldtäkt.
  • Psykiskt våld – Hån, glåpord, direkta eller indirekta hot, stalking, kontrollering, social isolering.
  • Försummelse – Kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin.
  • Ekonomiskt våld – Vägra någon tillgång till sin egen ekonomi, kontroll av inköp.
  • Materiellt våld – Förstörelse av annans egendom eller hot om detta.
  • Hedersrelaterat våld – Då en individ inte får bestämma över sin kropp, sexualitet eller liv. Till exempel om att studera vidare eller vem man ska gifta sig med. I dessa fall kan en hel släkt vara förövare.
  • Latent våld – Då man blir påmind om tidigare våldsutövning genom till exempel våldsutövarens kroppshållning eller uttryck.
  • Hot om våld– Då våldet ”hänger i luften” och skapar en ständig rädsla.

Våldsamma personer har ofta ett beteendemönster som du tidigt kan upptäcka. Din partner kanske:

  • ​har ett ombytligt humör och blir lätt våldsam och aggressiv
  • är mycket svartsjuk
  • försöker att kontrollera dig och vill veta vem du talar med, sms:ar med och umgås med på sociala medier
  • försöker att förändra dig och skala bort det som är du
  • ringer dig mer än normalt, dyker upp på ditt jobb eller liknande
  • kan prata sig ur situationer och charmar omgivningen för att få som han eller hon vill
  • har en nedlåtande syn på kvinnor, om det är en man, och kallar till exempel lättklädda kvinnor för horor
  • får dig att känna dig dum, ointelligent, knäpp eller dålig
  • pressar dig att ha sex
  • får dig att undvika att träffa familj och vänner för att slippa konflikter med din partner
  • skrämmer dig med hjälp av våld eller ett hotfullt beteende
  • hotar med att skada sig själv eller ta sitt liv om du gör slut

Du måste komma ihåg att din partner har ett val. Han eller hon kan välja att inte bryta ner dig eller slå, men gör det ändå.

Att se sin förälder bli slagen och förnedrad, och kanske själv bli direkt utsatt är nog bland det svåraste ett barn kan uppleva. Den känsla av vanmakt som drabbar barnet när det inte kan stoppa våldet, kan komma att påverka barnets uppväxt på olika sätt.

Att växa upp i ett hem med våld och hot om våld skapar känslor av otrygghet. Barnen kan få svårt med sin egen självkänsla, svårt att förstå sitt eget känsloliv och svårt att fungera i relation till andra.

Barn reagerar på våld på olika sätt. Barnen kan få

  • magont
  • sömn- och koncentrationssvårigheter
  • aggressivitet
  • psykiska problem
  • ångest
  • rädslor
  • fobier
  • hälsoproblem som eksem eller ätstörningar.

Många av barnen är i behov av behandling.

En del barn försöker ge sig in i föräldrarnas konflikt för att försöka få stopp på våldet. Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter; de vill skydda men riskerar att aggressiviteten riktas mot dem själva. Många barn lever i separerade familjer där det kan vara den nya eller före detta partnern som utövar våld.

Alla barn har rätt till en trygg och säker miljö och ska skyddas mot alla former av våld, utnyttjande, övergrepp och kränkningar. Om du misstänker att ett barn far illa är det viktigt att göra en anmälan om oro. Om du arbetar i en verksamhet som berör barn och ungdomar är du skyldig att göra en anmälan.

Kommunens socialtjänst tittar på varje individuell situation och lyssnar på dina behov och önskemål. Kommunen kan erbjuda allt från stödsamtal till skyddat boende. Stödsamtal kan ges både till den våldutsatte, eventuella barn och till den som utsätter andra för våld. Kommunen kan också hjälpa dig att ta kontakt med andra myndigheter såsom polisen och Skatteverket angående ansökan om skyddad identitet och kontaktförbud. Behöver du ekonomisk hjälp för att kunna lämna så kan du ansöka om detta.

Om du känner att du vill få råd, stöd och hjälp att bygga upp självkänslan utan att vända dig direkt till socialtjänsten går det även bra att besöka öppenvården.

  • Dokumentera – Spara sms och e-post, skriv dagbok och fotografera skador. Du har även rätt att kräva att dina skador fotograferas vid läkarbesök. Om du har bevis på kläderna, tvätta dem inte. Allt som kan bidra till en starkare bevisföring är bra att spara.
  • Anmäl – Polisanmäl våldet. Den som utsätter dig för detta utför en olaglig handling.
  • Packa – Om du tror att du kan behöva lämna relationen akut så är det bra att vara förberedd med en packad väska. Förvara väskan på en skyddad plats i ditt eget hem, hos en nära vän eller kanske på jobbet. Det viktiga är att förövaren inte hittar den och att du kan nå den dygnet runt. Väskan kan till exempel innehålla:
    • pass/ID
    • mediciner
    • bankkort och kontonummer
    • telefon- och adresslista
    • extra SIM-kort till mobilen (OBS! Tänk på att smarta mobiler går att spåra. Är du inte tekniskt lagd så lämna din mobil hemma alternativt ha en helt annan, för förövaren okänd, mobil i väskan.)
    • kläder och hygienartiklar till både dig och eventuella barn

Kontakta oss

Haparanda stad

Hör gärna av dig till oss så hjälper vi dig med dina frågor. 

Besöksadress: Torget 9, Haparanda
Öppettider: 8.00-17.00 (fredagar 8.00-16.00)
Telefonnummer: 0922-260 00
E-post: kommunen@haparanda.se

Senast uppdaterad: 14 feb 2020