Lyssna
Framtidens skola i Haparanda
I onsdags arrangerade kommunen ett informationsmöte om skolsituationen i Haparanda. Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av politiken att ta fram förslag som ska vända den negativa resultatutvecklingen i skolan.
Nedan följer en sammanfattning från informationsmötet. Informationsmötet i sin helhet ser du se via den här länken (Quickchannel)
Länk till annan webbplats.
Måluppfyllelse
Förvaltningen har analyserat kommunens skolresultat sedan 2015. Förvaltningen ser i nationell statistik att Haparanda idag befinner sig på plats 286 av 290 avseende socioekonomiskt index. Socioekonomiskt index skattar bland annat utbildningsgrad. Haparandas index innebär statistiskt att mellan 15–26 procent av eleverna är obehöriga till gymnasiet. De faktiska resultaten i årskurs 9 är idag sämre förväntade resultaten. Förvaltningen konstaterar att Haparanda har en starkt negativ trend efter covid. Frånvaron har ökat betydligt under pandemin. Den totala frånvaron i skolan har näst intill fördubblats.
Förväntade elevunderlag
Förvaltningen ser idag ett kraftigt sjunkande födelsetal i Haparanda kommun. Idag går det över 700 barn i förskoleklass till årskurs. Elevantalet år 2033 beräknas minska till 370 barn. Inflyttning är inkluderad i beräkningen, ett normalår flyttar mellan 4-7 barn till kommunen.
Kompetensförsörjning
Idag finns höga krav för att få betygssätta och undervisa. Uppfyller lärare inte kraven ska läraren handledas av en behörig kollega. Haparanda kommun behöver förbättra andelen behöriga lärare. Förvaltningen kommer att inom en femårsperiod stå inför stora rekryteringsutmaningar. Haparanda står inför samma utmaningar som andra, växande, kommuner i länet.
Fastighetsläget för skolorganisationen
Fastigheterna är en av skolans största kostnader och beståndet står inför stora investeringsbehov. Det totala investeringsbehovet beräknas till ca 56 miljoner varav Tornedalsskolan står för 19,3 mkr och Seskarö skola för 10,3 mkr. Sju byggnader har investeringbehov mellan 5 mkr – 2 mkr och resterande tre byggnader har investeringsbehov under 1 mkr. Beräkningen avser inte tillgänglighetsanpassning. Beräknade renoveringar avser hållbara investeringar och kommunens ambition i alla renoveringar är att de ska hålla över tid. I den kommunövergripande lokalöversynen som gäller skolfastigheter kommer beräkningar gällande skoltransporter och kost- och lokalvård ingå. Skolfastigheterna kommer att ingå i den kommunövergripande fastighetsstrategin.
Nedan följer ett utdrag av allmänhetens frågor som ställdes under informationsmötet
Kommer förklarande faktorer på varför måluppfyllelsen är så är låg att presenteras?
- Förvaltningen har kännedom om förklarande faktorer. Det kommer att diskuteras i en utredning.
Är det socioekonomiska indexet bättre i byaskolorna?
- Ja.
Hur ligger Haparanda till nationellt vad gäller elevpeng/kostnad per elev?
- Den exakta summan har vi inte med i presentationen idag men vi har haft den i åtanke under arbetet.
Kan ni förklara varför tillgänglighetsanpassning måste genomföras i gamla byggnader?
- För att renoveringar måste göras till ny standard.
Stämmer det att kommunen har sparat genom att inte renovera? Exempelvis Seskarö skola
- Seskarö skola har tyvärr renoveringsbehov liksom flera av våra fastigheter. Problem med ett eftersatt fastighetsbestånd finns i flera kommer, även i Haparanda och det är tyvärr en verklighet som vi behöver förhålla oss till.
Seskarö skola har varit skola sedan 1917 och den behöver bara fungera pedagogiskt, allt går att lösa tillgänglighetsmässigt. Ha med i tanken att skattemedel kommer via arbete, skola behöver finnas där jobben finns.
- Det vi idag presenterar är en nulägesbild. Fastigheter behöver fungera för sitt ändamål både nu och framöver.
Vad kostar nedmontering av landsbygden? Långsiktiga konsekvenser av eventuella skolnedläggningar kommer det att finnas med i utredningen?
- Utredningen avser hur vi vänder skolresultaten. Det kan annars bli för omfattande och komplext.
När planerar man att fatta politiska beslut om skolan?
- Hypotetiskt efter denna rapport, där presenteras kommunens förutsättningar.
Finns det skillnader i närvaro på de mindre skolorna jämfört mot de större?
- Frånvaro finns på alla skolor. Procentuellt är inte lika stort i de mindre skolorna. Främst finns problem med frånvaro på högstadiet.
I Haparanda är kollektivtrafiken inte bra, skolskjuts är en viktig faktor för byarna. Hur ska vi känna hopp? Hur ska vi vända?
- Ljusglimtar som vi ser är bland annat Samverkan för bästa skolan. Vi vet att vi behöver bli bättre på att analysera våra underlag. Vi arbetar också särskilt med tidiga insatser. Det ger resultat.
10.3 mkr renoveringskostnad för Seskarö skola, stämmer kostnaden?
- Beräkningen är gjord på nyckeltal och stämmer.
Måste alla renoveringar på Seskarö skola göras på en gång, med tanke på hur länge den stått?
- Tidplanen bör vara sammanhängande men behöver allt kommer inte att ske på en gång. Förslag på hur man ska investera i fastighetsbeståndet kommer presenteras av förvaltningen till politiken som sedan får göra överväganden och ta ställning
Är det här det första mötet om skolan? Kommer det att bli fler möten?
- Ja, utredningen fortgår. Fler möten behövs längre fram, vi vill vara transparanta.
Kommer ni att återkoppla åtgärder som ni gör inom skolan?
- Alla insatser som görs kommer analyseras och en bild av det stora hela kommer i utredningen.