/

Du är här:

Publicerad: |

Typ av artikel: Nyhet

Vi måste våga prata om psykisk ohälsa

Porträttbild av leende äldre man.

- Det ska vara lika naturligt att söka hjälp när man har ont i själen som när man har fysiska besvär. Det finns hjälp att få, säger Björn Malmquist. Foto: Haparanda stad

Alla människor kommer någon gång att komma i kontakt med psykisk ohälsa genom familj, vänner, kollegor eller egna besvär. Det omfattar allt från psykiska sjukdomar till andra psykiska besvär som negativt påverkar välbefinnandet.

Psykisk ohälsa, som exempelvis ångest och depression, är vanligt förekommande i samhället.

- 30 till 40 procent av alla patienter inom primärvården har på ett eller annat sätt ont i själen. Det är inte ovanligt att det tar sig uttryck i kroppsliga symtom, säger Björn Malmquist, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning (kognitiv beteendeterapi).

- Alla kan drabbas av psykisk ohälsa, givet att man utsätts för tillräckligt mycket stress. För vissa räcker det med lite stress, medan andra har en hög stresströskel, fortsätter Björn och pekar det som händer i dagsläget,

- När det händer hemska saker i omvärlden som krig, klimatförändringar och ekonomi drabbar det många på olika sätt. Det är vanligt att känna sig orolig, rädd eller ha funderingar. Då är det viktigt att prata med någon. Att sätta ord på sina tankar gör ofta att det känns lättare, säger han.

Det finns hjälp att få

Björn menar att det stigma som omger psykisk ohälsa är ett kunskapsproblem, ett attitydproblem och ett beteendeproblem. Såväl okunskap som fördomar och diskriminering ligger bakom.

- Vi har tyvärr inte riktigt i vår kultur att söka hjälp när vi har ont i själen. Det är lite skamfyllt och det är väldigt synd att det är så. Ibland behövs det inte så stora insatser. Det handlar om att få verktyg, som ofta är ganska enkla och logiska, för att må bättre, säger Malmquist.

I vissa fall är det den rådande machonormen i Norrbotten och knapsukulturen Tornedalen som sätter stopp för känslouttrycken.

- Man ska inte "gnälla", utan man förväntas att bita ihop och fortsätta som vanligt, säger Malmquist.

- Det är ett tankesätt som är helt fel. Alla har behov av att få prata om känslor, relationer och rädslor. I det sammanhanget är det viktigt att killar och män också känner sig välkomna att ta kontakt med vården för att få rådgivning och hjälp kring psykisk hälsa, fortsätter han.

- De kriser vi går igenom är personliga och det är lika viktigt för alla som lider av sorg, depression och ångest att få veta att det finns hjälp att få, säger Malmquist.

Vi påverkar varandra

Omedvetet fångar vi upp emotionella signaler i vår omgivning, vilket skapar likartade känslor i oss själva. Som människor påverkar vi, och påverkas av, andras affekter. Vad en person utstrålar när hen hälsar på dig på morgonen kan påverka om du känner dig glad eller ledsen senare under dagen.

- Människors känslor sipprar fram genom alla möjliga kanaler; kroppsspråk, mimik och tonfall. Omedvetet fångar vi upp emotionella signaler i vår omgivning. Vi påverkas helt enkelt av andras känslor, samtidigt som vi själva också kan påverka andras känslotillstånd. Den här överföringen av känslor kallas för affektsmitta., säger Malmquist.

Den förmågan har troligtvis varit en historisk överlevnadsfördel för människan som art. Att uppfatta vad andra känner utgör en grund för den empatiska förmågan. Problemet är att många känslor kan vara lätta att misstolka och svåra att hantera, särskilt om man är ung.

- Återigen, det är viktigt att prata om känslor, konstaterar Malmquist.

- Genom att vara uppmärksam på sitt eget kroppsspråk och på var man fokuserar sina tankar har man möjlighet att påverka i vilken utsträckning man tar på sig andras känslotillstånd, avslutar han.

Norrbottens digitala vecka för psykisk hälsa

Den 10-13 oktober kan du som vill lära dig mer om psykisk hälsa ta del av en rad intressanta föreläsningar – helt kostnadsfritt.

https://www.facebook.com/profile.php?id=100085223177797 Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: