• VIKTIG INFORMATION
    Vad kommunen gör och vad du själv kan göra för att minska smitt­spridningen av corona­viruset.

/

Du är här:

Detaljplanering

En detaljplan styr vad och hur man får bygga inom tätbebyggt område.

Om du vill genomföra åtgärder som kräver detaljplaneläggning eller ändring av gällande detaljplan ska du lämna in en ansökan om ny eller ändrad detaljplan. Det gör du via knappen "ansökan om planbesked" ovan.

Din ansökan innebär en begäran om planbesked, vilket är en tjänst som kommunen tar betalt för. Vad det kommer att kosta beror på hur stor arbetsinsats som krävs för att reda ut om det är lämpligt att påbörja planarbete för den aktuella frågan. Avgiften tas ut både för positiva och negativa planbesked. Du kan få kostnadsfri rådgivning innan du lämnar in en ansökan.

Det här är en detaljplan 

Detaljplaner används i första hand inom tätbebyggda områden och anger rättigheter och skyldigheter kring mark- och vattenanvändning. Det berättar exempelvis vad som ska vara park och vad som ska vara gata i ett område, vilken mark som får bebyggas och hur höga husen får vara. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som upprättas enligt Plan- och bygglagen (PBL). Den gäller både för enskilda företag, kommuner och stat och bestämmer vad man får eller inte får göra inom ett visst område. Det är samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige som antar en detaljplan.

Bestämmelserna i en detaljplan ska genomföras under 5 till 15 år. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller ersätts av en ny. Det innebär att en detaljplan kan fortsätta att gälla när tiden har gått ut. 

Här hittar du gällande detaljplaner

Måste stämma överens med Översiktsplanen

För att en detaljplan ska kunna antas av plan- och byggnadsnämnden måste den stämma överens med kommunens översiktsplan (ÖP), fördjupningar av översiktsplanen eller andra program.

Så tas en detaljplan fram

En detaljplan krävs när man ska bygga ut eller förändra användningen av ett område. Det är ofta på begäran från exploatörer eller markägare som nya detaljplaner upprättas. Initiativet kan även komma från politiskt håll för att få till en förändring eller lösa frågor som vägdragning, vatten- och avloppsförsörjning eller utbyggnad av skolor. Oavsett vad som planeras måste alla detaljplaner genomgå en särskild detaljplaneprocess innan den antas och vinner laga kraft. En planprocess kan bedrivas på ett antal olika sätt som i plan- och bygglagen kallas för förfaranden. Det vanligaste är standardförfarande, vid planer som är särskilt omfattande eller av stort intresse för allmänheten används ibland ett utökat förfarande. Om en plan tvärtom är av begränsad omfattning och inte berör särskilt många kan ibland ett begränsat förfarande användas.

Texten nedan beskriver ett standardförfarande.

När kommunen tagit fram ett första utkast på detaljplanen skickas den ut på samråd. Samrådet är en remissrunda där berörda myndigheter, fastighetsägare och enskilda med flera ges möjlighet att ta del av förslaget och lämna synpunkter. Syftet är att ge möjlighet till insyn och påverkan under planprocessen och bidra till ett bättre underlag i planarbetet. Under tiden som samrådet pågår kan du skicka in synpunkter på planförslaget; både det du tycker är bra och dåligt. De personer som anses vara direkt berörda av planförslaget kallas sakägare och får ett utskick i brevlådan med information om planarbetet.

Efter samrådet sammanställs de synpunkter som inkommit. Kommunen arbetar vidare med planförslaget och gör eventuellt justeringar av förslaget utifrån de synpunkter som delgetts under samrådet. En sammanfattning av de synpunkter som inkommit och hur de hanterats i planarbetet görs i en så kallad “samrådsredogörelse”.

När kommunen arbetat fram ett slutligt planförslag skickas förslaget ut på granskning. Granskningen är en andra remissrunda där berörda myndigheter, fastighetsägare och enskilda med flera får möjlighet att ta del av kommunens slutgiltiga förslag, vilka synpunkter som inkommit under samrådet och vilka förändringar som gjorts utifrån dessa synpunkter. Granskningen är även en andra möjlighet för berörda att lämna synpunkter på förslaget.

Om inga större justeringar behöver göras efter granskningen går detaljplanen vidare till antagande. Detaljplanen antas formellt av byggnadsnämnden eller av kommun­fullmäktige.

Efter att detaljplanen har antagits och beslutet har justerats följer en period på 3 veckor innan beslutet vinner laga kraft och börjar gälla. Om man har lämnat synpunkter under planprocessen som man upplever inte blivit tillgodosedda kan man inom denna period överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen till domstol för en rättslig prövning.

Kontakta oss

Haparanda stad

Besöksadress: Torget 9, Haparanda
Öppettider: 8.00-16.00 (fredagar 8.00-15.00)
Telefonnummer: 0922-260 00
E-post: kommunen@haparanda.se

Med anledning av coronapandemin ber vi dig att, om möjligt, kontakta oss på annat sätt än via besök. 

Senast uppdaterad: 03 dec 2019